Vår planet är i akut hjälp, det är sedan gammalt. Klimatförändringar, resurser tar slut, listan är oändlig. Trots en stor nedskärning på kött och fossila bränslen ser det ut som att vår planet knappt kommer klara sig. När coronaviruset slog till, sågs helt plötsligt ett hopp om planeten.
När coronaviruset uppkom var det nog få utanför Kina som kunde förstå hur illa det skulle bli – att viruset som startade i Kina ledde till en pandemi som har smittat över 300 000 människor runt om i världen.
Vissa är livrädda för viruset och andra tycker det är en överdrift, men jag, jag tänker att detta är den superhjälten vi alla har letat efter – hjälten som räddar vår planet.
Är det hemskt att säga så? Ja, det kanske det är. Människor dör och det vill ingen, men jag kan inte hjälpa att jag tänker på om någonting positivt kan komma ur det här hemska. Aftonbladet publicerade en artikel där en överläkare i infektionssjukdomar sa en väldigt bra grej; Denna pandemi hade aldrig hänt om vi alla var vegetarianer. Hur hemskt viruset än är och hur det slog alla med en käftsmäll av panik när det blåste upp, så har det nu börjat vända.
Människor inser att vi måste hjälpa varandra. Vårt samhälle inte fungerar utan varandra. Vi måste hjälpa småföretagare för att de ska överleva, hyresvärdar sänker hyrorna för att underlätta det ekonomiska för människor. Vi värnar även mer än någonsin om våra äldre och vi kanske kan börja förstå alla de människor ute i krigszoner som sitter i krissituationer år efter år.
NASA publicerade bilder över Kina som visar hur de giftiga kvävedioxidmolnen över Kina lösts upp och nu kan även samma effekt synas i Italien. En analys från Carbon Brief visade att utsläppen i Kina har minskat med 25 procent.
Jag kan inte hjälpa att tänka på sista Avengers-filmen, där den onda i filmen utplånade 50 % av all jordens befolkning för att de inte är tillräckligt ”bra”. Jättehemskt, jag vet, men kan ni ändå se det goda i det? Jag hoppas verkligen inte att viruset resulterar i det men kan skurken i filmen och corona kanske ses som de hjältarna som vi aldrig kommer visa tacksamhet för, förrän vi förstår vad de har gjort för oss. De lär oss att stanna upp, uppskatta det vi har och lära oss om medmänsklighet.
