Vi svenskar slänger bort närmare 3 miljarder kronor på oanvända gymkort, enligt SvD. Ifall siffran leder till brutna nyårslöften lämnar jag osagt, men trots bortkastade pengar gymmar vi också mer än någonsin. Den stora frågan är då varför nästan hälften av befolkningen lider av övervikt eller fetma.
Allt fler dieter introduceras idag som en lösning på vårt största folkhälsoproblem: Fetma, vart kommer alla dieter ifrån och är den ena mer effektiv än den andra? Svaret på den frågan har forskare debatterat i åratal utan att nått ett riktigt svar.
Det vi kan slå fast är att en hälsosam viktnedgång tar tid, och innefattar ett kaloriunderskott. Fetma utgör en riskfaktor många andra följdsjukdomar, exempelvis typ 2-diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Detta bekostar också samhället en hel del pengar, en summa som når hela 70 miljarder kronor enligt Folkhälsomyndigheten.
År 2018 kunde man uppskattningsvis räkna med att hälften av befolkningen mellan 16-84 år har övervikt eller fetma – skrämmande siffror skulle jag säga, men varför lyfts inte problemet på en politisk nivå? Det är ofta jag läser i olika kvällstidningar eller hälsomagasin om den perfekta dieten, men finns den? Det huvudsakliga för en hälsosam viktnedgång handlar i ren enkelhet bara om att inte äta mer än vad du förbrukar, vilket låter väldigt logiskt och enkelt när man nu tänker på det. Trots den enkla matematiken återstår fetma som vårt största hälsoproblem, varför?
BMI
BMI (Body Mass Index) uttrycker förhållandet mellan vikt och längd, övervikt innebär ett BMI mellan 25 och 29,9 och fetma BMI 30 eller högre.
För barn används ofta iso-BMI enligt IOTF (International Obesity Task Force) för att definiera övervikt och fetma.
Källa: Folkhalsomyndigheten
