Fågelriket färgas av klimatet

Bild på Thomas Johnsson i vinterkläder med en stor kamera i handen.
Thomas Johnsson från Göingebygdens Biologiska Förening har varit med vid andfågelräkningarna sedan 1969. Foto: Privat

HÄSSLEHOLM. Årets andra andräkning är avklarad, fåglarna är räknade och Göingebygdens Biologiska Förening har ett resultat. 

Vi känner av klimatförändringen, säger Thomas Johnsson från föreningen. 

Fyra gånger per år räknar Göingebygdens Biologiska Förening andfåglar i Finjasjön samt Magle och Stoby våtmark. I söndags genomfördes den andra räkningen för i år och Thomas Johnsson är positiv till fåglarnas sammanstrålning efter vintern.

-Det är fantastiskt vad snabbt fåglarna kommer tillbaka efter vintern. Det är ju bara en dryg vecka sedan isen släppt och ändå hade vi nästan lika många fåglar som vanligt i mitten på mars, säger han.

Under ett par timmar räknade föreningen in 1418 fåglar på de tre platserna – en ökning med drygt 350 fåglar från förra året. Men trots det ser Thomas Johnsson en oroväckande utveckling bland fågel-, djur- och växtriket.

Diagram från siffror av Göingebygdens Biologiska Förenings andräkning.
Årets andra andräkning av Göingebygdens Biologiska Förening. Grafik: Elin Nilsson

-Idag utrotas mängder med växter och djur i takt med att vi människor blir fler och fler och klimatpåverkan ökar. Vårt arbete i föreningen är att se till att ingen art minskar för mycket. Jag säger som Greta Thunberg “I want you to panic” – klimatförändringen måste börja tas på allvar, säger Thomas Johnsson.

Thomas Johnsson berättar att det finns två anledningar till varför föreningen genomför just andfågelräkningar i Finjasjön, Magle och Stoby våtmark. Främst ingår räkningarna i ett internationellt projekt tillsammans med flera europeiska och nordafrikanska länder med målet att hålla koll på populationsutvecklingen av andfåglar i Europa och Afrika.

-Den andra anledningen är lite närmre oss och handlar om lokal miljöövervakning. Finjasjön har stora problem med för mycket näring i vattnet vilket skapar dåligt siktdjup och algblomning. Räkningen gör att vi kan följa det lite noggrannare, förklarar Thomas Johnsson.

Han fortsätter att berätta att när vattenkvalitén förbättras är responsen snabb från fågelriket.

-Bättre vatten ger snabbt fler fåglar, det är bra att kunna följa det så, säger han.

Grågäss och kanadagäss flyger över en våtmark.
Grågäss och kanadagäss flyger över våtmarken. Foto: Privat

Thomas Johnsson berättar att han, tillsammans med Göingebygdens Biologiska Förening, har räknat andfåglar i Finjasjön sedan 1969, ett arbete som han och hans föreningsvänner gärna gör.

-Fyra gånger per år sedan 1969 har vi räknat vid Finjasjön och inte en enda gång har vi ställt in, det är vi tämligen stolta över! Vår lön är glädjen att kunna följa utvecklingen, och att känna att vi gör nytta, avslutar Thomas Johnsson.