{"id":2943,"date":"2022-10-19T18:52:23","date_gmt":"2022-10-19T16:52:23","guid":{"rendered":"http:\/\/radixonline.se\/?p=2943"},"modified":"2022-11-17T09:10:26","modified_gmt":"2022-11-17T08:10:26","slug":"av-sveriges-2200-hotade-djurarter-ar-90-procent-insekter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/vetenskap\/av-sveriges-2200-hotade-djurarter-ar-90-procent-insekter\/","title":{"rendered":"Av Sveriges 2200 hotade djurarter \u00e4r 90 procent insekter"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e4rldsnaturfondens nya rapport Living Planet <\/em>beskriver den biologiska m\u00e5ngfaldens kris. De globala populationsnedg\u00e5ngarna f\u00f6r ryggradsdjur uppges vara s\u00e5 omfattande som 69%<\/strong><\/strong>. Samtidigt ser n\u00f6dl\u00e4get \u00e4nnu v\u00e4rre ut f\u00f6r insekter, d\u00e4r den globala uppv\u00e4rmningen skapar en allt st\u00f6rre <\/strong><\/strong> obalans i naturen.<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rra veckan sl\u00e4ppte V\u00e4rldsnaturfonden, WWF, sin rapport Living Planet<\/em>. \u201dBudskapet \u00e4r tydligt, krisen f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n n\u00e5gonsin\u201d skriver WWFs generalsekreterare i Sverige, Gustav Lind. Rapporten konstaterar att de globala best\u00e5nden av ryggradsdjur minskat med 69 procent sedan 1970-talet. Living Planet beskriver inte insekternas tillst\u00e5nd globalt, men i den svenska rapport\u00f6versikten st\u00e5r det att Sverige har omkring 2200 hotade djurarter. Av dem \u00e4r bara 10% ryggradsdjur. Resten \u00e4r insekter. <\/p>\n\n\n\n

\"Gl\u00e4nta
I en gl\u00e4nta i Beijershamn p\u00e5 \u00d6land flyger Sveriges enda population av fj\u00e4rilen f\u00f6nstervingespinnare. 2022 rapporterades en fj\u00e4ril av fem olika observat\u00f6rer.<\/em> Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Att insekter f\u00f6rsvinner s\u00e5 snabbt g\u00f6r att forskare inte ens hinner uppt\u00e4cka alla arter f\u00f6re de d\u00f6r ut. Det menar Dave Karlsson som \u00e4r chef och insektsforskare vid Station Linn\u00e9 p\u00e5 \u00d6land.

\u2014 N\u00e4r tv\u00e5 dagfj\u00e4rilar mitt i Sverige f\u00f6rsvinner, i ett omr\u00e5de som vi har j\u00e4ttebra koll p\u00e5, vad kan man t\u00e4nka sig h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda d\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

Hans exempel handlar om dagfj\u00e4rilarna veronikan\u00e4tf\u00e4ril och kron\u00e4rtsbl\u00e5vinge som L\u00e4nsstyrelsen f\u00f6rs\u00f6kt r\u00e4dda i flera \u00e5r men som inte setts till sedan 2018. Han, liksom flera andra forskare befarar att fj\u00e4rilarna d\u00f6tt ut<\/a> fr\u00e5n sina sista utbredningsomr\u00e5den i Sydsverige under torkan 2019. Han ber\u00e4ttar att mindre, parasiterande insekter brukar leva p\u00e5 fj\u00e4rilar och p\u00e5 deras \u00e4gg. Flera av dem \u00e4r s\u00e5 kallat monofaga djur, vilket inneb\u00e4r att de \u00e4r helt beroende av ett specifikt v\u00e4rddjur f\u00f6r att \u00f6verleva. Om v\u00e4rddjuret f\u00f6rsvinner, riskerar allts\u00e5 de parasiterande och ofta mindre k\u00e4nda djuren att ocks\u00e5 f\u00f6rsvinna. Vilka f\u00f6ljderna blir p\u00e5 ekosystemet av s\u00e5dana kedjeeffekter \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutse. Ingen art \u00e4r helt avg\u00f6rande, men n\u00e4r fler faller bort \u00f6kar riskerna, s\u00e4ger Dave Karlsson och l\u00e5ter en flygresa fungera som en pedagogisk metafor.<\/p>\n\n\n\n

\u2014 L\u00e5t oss s\u00e4ga att vi sitter i ett flygplan och ser en skruv som lossnar utanf\u00f6r rutan. Det inneb\u00e4r nog ingen st\u00f6rre fara. Det kanske till och med kan lossna flera stycken. Men hur m\u00e5nga delar klarar planet av att f\u00f6rlora f\u00f6re det blir en krasch?<\/p>\n\n\n\n

\"Samling
N\u00e5gra av v\u00e4rldens minsta insekter \u00e4r uppt\u00e4ckta p\u00e5 Station Linn\u00e9. Flera av dem \u00e4r s\u00e5 d\u00e5ligt utforskade att de inte ens f\u00e5tt ett namn. De h\u00e4r djuren lever ofta som parasiter och angriper \u00e5rligen \u00f6ver h\u00e4lften av alla insekts\u00e4gg ber\u00e4ttar Dave Karlsson. Om parasiterna f\u00f6rsvinner riskerar stora obalanser att uppst\u00e5 i ekosystemet.<\/em> Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Arternas nordgr\u00e4ns f\u00f6rflyttas norrut med en meter i timmen<\/h2>\n\n\n\n

Den globala uppv\u00e4rmningen \u00e4r en betydande faktor till att djurpopulationer minskar \u00f6ver hela v\u00e4rlden enligt Living Planet-rapporten. Samtidigt uppt\u00e4cks nya arter i Sverige som f\u00f6ljd av ett varmare klimat i Norden.<\/p>\n\n\n\n

\u2014 Arternas nordgr\u00e4ns p\u00e5 v\u00e5r del av halvklotet flyttas just nu norrut med en meter i timmen, dygnet runt, \u00e5ret runt. Ett tydligt exempel bland m\u00e5nga \u00e4r s\u00e4lgskimmerfj\u00e4rilen. Den var oerh\u00f6rt s\u00e4llsynt i s\u00f6dra Sverige i b\u00f6rjan av 1990-talet men senaste \u00e5ren har hundratals fj\u00e4rilar setts p\u00e5 \u00d6land. Numera ses den l\u00e5ngt upp i Svealand.<\/p>\n\n\n\n

\"S\u00e4lgskimmerfj\u00e4ril\"
S\u00e4lgskimmerfj\u00e4ril \u00e4r en nyetablerad art i Sverige, som gynnas av det varmare klimatet. Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r jordens temperatur h\u00f6js och \u00f6knar breder ut sig runt ekvatorn \u00e4r det m\u00e5nga djur som s\u00f6ker sig norrut. Antalet dokumenterade insektsarter i Sverige har under de senaste tjugo \u00e5ren \u00f6kat med omkring en fj\u00e4rdedel. Samtidigt \u00e4r det flera arktiska arter som kommer falla bort p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan en f\u00f6r varm v\u00e4rld i syd och ett f\u00f6r kallt hav i norr. H\u00f6gnordisk p\u00e4rlemorfj\u00e4ril \u00e4r en av dagfj\u00e4rilarna i Sverige som ber\u00e4knas st\u00e5 p\u00e5 tur att suddas ut fr\u00e5n den svenska faunan. Tundragr\u00e4sfj\u00e4ril \u00e4r en annan. Och \u00e4ven om artrikedomen i Sverige f\u00f6r tillf\u00e4llet verkar v\u00e4xa med ett starkt infl\u00f6de s\u00f6derifr\u00e5n, s\u00e5 krymper populationerna. I Tyskland genomf\u00f6rdes 2017 en studie<\/a> i skyddade naturomr\u00e5den som visade att den totala biomassan av alla insekter minskat med 75% de senaste trettio \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
P\u00e5 Station Linn\u00e9 analyseras alla insamlade insekter. Enligt Dave Karlsson \u00e4r flugor och myggor minst lika viktiga f\u00f6r pollineringen som bin och fj\u00e4rilar, d\u00e5 de utg\u00f6r den stora majoriteten av alla insekter. Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Hundra\u00e5riga
Vid sidan om uppv\u00e4rmningen \u00e4r exploateringen av naturen det st\u00f6rsta hotet mot den biologiska m\u00e5ngfalden enligt WWF. En art som sedan femtiotalet f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n fastlandet till f\u00f6ljd av bristande milj\u00f6er \u00e4r st\u00f6rre ekbock. Vid Bj\u00f6rn\u00f6 naturreservat norr om Kalmar har Nordens Ark arbetat med att planterat ut ekbocken sedan 2017. I somras hittade inventerare bevis p\u00e5 att skalbaggen \u00e5terigen lyckats fortplanta sig p\u00e5 egen hand. <\/em>Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Fakta<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ryggradsdjur<\/em><\/strong>. Hit h\u00f6r d\u00e4ggdjur, f\u00e5glar, fiskar, reptiler och groddjur.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Nordgr\u00e4nsen<\/em><\/strong> f\u00f6r en art definieras av hur l\u00e5ngt norrut arten kan \u00f6verleva. Ofta begr\u00e4nsas arters utbredning av temperaturskillnader eller geografiska hinder, exempelvis hav.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det sj\u00e4tte massutd\u00f6endet<\/em><\/strong>. Enligt WWF<\/a><\/strong> \u00e4r ett massutd\u00f6ende en begr\u00e4nsad historisk tidsperiod n\u00e4r en stor del av den biologiska m\u00e5ngfalden sl\u00e5s ut. Det senaste massutd\u00f6endet skedde f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan n\u00e4r en meteor tr\u00e4ffade jorden och dinosaurierna f\u00f6rsvann fr\u00e5n jorden. Idag ber\u00e4knar WWF att djurarter d\u00f6r ut 1000 till 10 000 g\u00e5nger snabbare \u00e4n vad de skulle gjort utan en m\u00e4nsklig p\u00e5verkan. Fr\u00e4msta orsakerna till det p\u00e5g\u00e5ende massutd\u00f6endet enligt WWF \u00e4r m\u00e4nniskans \u00f6verexploatering av mark, vatten och energi, samt den globala uppv\u00e4rmningen.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4rldsnaturfondens nya rapport Living Planet beskriver den biologiska m\u00e5ngfaldens kris. De globala populationsnedg\u00e5ngarna f\u00f6r ryggradsdjur uppges vara s\u00e5 omfattande som 69%. Samtidigt ser n\u00f6dl\u00e4get \u00e4nnu v\u00e4rre ut f\u00f6r insekter, d\u00e4r den globala uppv\u00e4rmningen skapar en allt st\u00f6rre obalans i naturen. F\u00f6rra veckan sl\u00e4ppte V\u00e4rldsnaturfonden, WWF, sin rapport Living Planet. \u201dBudskapet \u00e4r tydligt, krisen f\u00f6r den […]<\/p>\n","protected":false},"author":691,"featured_media":2950,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-2943","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2943","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/users\/691"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2943"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2943\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3052,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2943\/revisions\/3052"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2950"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2943"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2943"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-22\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2943"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}