Tre dödsskjutningar och flera skottlossningar i Kalmar skedde under första halvåret. Verksamhetschef Håkan Roupé på trygghet och säkerhet i Kalmar kommun arbetar ständigt med skapa trygghet och minska brottslighet.
Enligt KalmarPosten den 23 maj berättade Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson att polisen i Kalmar behöver nu stöd och uppbackning från övriga delar av landet efter den tredje dödsskjutningen vid Funkaboskolan. Håkan Roupé tycker att det finns flera faktorer till varför det har blivit färre skjutningar i Kalmar än 4 månader sedan.
— Kalmar är en liten stad och de gängkriminella är inte speciellt många, så det är en faktor som underlättar polisens utredningar. Så att chansen till misstänkta bli dömd är stor, vilket kan skapa en effekt som att gör man brott så kan man inte bli av med det, säger Håkan Roupé.
Efter den tredje dödsskjutningen i Kalmar fick polisen stöd från Nationella Operativa avdelningen samt polisregion syd. Håkan Roupé menar att de tillfördes både polispersonal som jobbar aktivt utomhus och poliser som utreder brott. Men han säger att det bara är en tillfällig lösning och att polisen inte kan lösa alla problemen, utan det kräver samarbete från olika håll.
— Det handlar om tidiga förebyggande insatser från skolan och socialtjänsten, men även andra delar av kommunen. Vi kan inte få fler unga som rekryterar in i gängkriminalitet. Det har vi inte råd med, säger Roupé.
Från och med 1 januari drar SSPF(skola socialtjänst polis fritid) igång i Kalmar kommunen. Det är ett brottsförebyggande arbete med ungdomsproblematik som kriminalitet och drogmissbruk. Syftet är att upptäcka ungdomar i riskzonen för att begå brott och som uppvisar brytande beteende. Tidigare var sekretesslagstiftningen så pass stark att skolor, socialtjänsten och polisen inte får dela information med varandra. Genom att använda samverkansmodellen SSPF kan kommunen häva sekretessen och det ger möjligheten att hjälpa ungdomar på det bästa sättet.
Enligt Roupé finns hierarkier i de kriminella nätverken och de som kan utföra det praktiska arbetet är ofta de längst ner i hierarkin. Det är ofta de mest utsatta barnen som drabbas hårdast av brottsligheten.
— Om ett barn begår brott kan man skriva en namnanmälan, men barn kan inte sättas upp som skälig misstänkt för att barn är inte straffmyndiga. Man utnyttjar oskuldsfullhet hos barn och det är väldigt fult tycker jag, säger Roupé.
Sedan hösten 2014 har regeringen tagit initiativ till fler än 70 straffskärpningar varav många är relaterade till den organiserade brottsligheten. En av de straffskärpningar är för den som rekryterar unga till kriminalitet. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
