{"id":1621,"date":"2021-10-22T15:38:14","date_gmt":"2021-10-22T13:38:14","guid":{"rendered":"http:\/\/radixonline.se\/?p=1621"},"modified":"2021-10-22T15:38:35","modified_gmt":"2021-10-22T13:38:35","slug":"teknik-vacker-nytt-liv-i-vraket-fran-1700-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusb-21\/vetenskap\/teknik-vacker-nytt-liv-i-vraket-fran-1700-talet\/","title":{"rendered":"Teknik v\u00e4cker nytt liv i vraket fr\u00e5n 1700-talet"},"content":{"rendered":"\n

\u00d6ver 20 \u00e5r efter uppt\u00e4ckten av det arkeologiska fyndet st\u00e4lls det ut genom en AR-utst\u00e4llning i Linn\u00e9universitetets nya bibliotek. Med sin mobilkamera kan bes\u00f6karen skanna en QR-kod och f\u00e5 se vraket i en 3D-modell framf\u00f6r sig. Vraket hittades i omr\u00e5det och fanns med i planeringen n\u00e4r det nya biblioteket byggdes, men vi kan ju undra varf\u00f6r det har gr\u00e4vts upp och ner igen hela tv\u00e5 g\u00e5nger.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det var redan 1997 som vraket hittades under byggnationen av ett marinbiologiskt laboratorium vid omr\u00e5det vi idag kallar universitetskajen. Ett 21 meter l\u00e5ngt vrak som troligen anv\u00e4nts som handelsskepp p\u00e5 1700-talet. Det gr\u00e4vdes upp, analyserades och dokumenterades av Kalmar l\u00e4ns museum, f\u00f6r att sedan bli nedgr\u00e4vt en bit bort fr\u00e5n sin ursprungliga plats. Idag \u00e4r laboratoriet rivet och vid bygget av det nya biblioteket beh\u00f6vde man flytta p\u00e5 vraket f\u00f6r att ist\u00e4llet kunna bygga ett cykelgarage. Arkeologen Nicholas Nilsson har varit med i arbetet med vraket och tycker att man hade kunnat planera om cykelgaraget ist\u00e4llet. Men det gjorde ocks\u00e5 att man kunde g\u00f6ra en ytterligare dokumentation av och att det blev flyttat till sin originalplats; under bibliotekets golv.<\/p>\n\n\n\n

– Vi diskuterade ocks\u00e5 d\u00e5 varf\u00f6r man inte kunde till exempel haft ett glasgolv h\u00e4r i biblioteket, d\u00e4r man hade kunnat se vraket. Det hade varit gaska s\u00e5 spektakul\u00e4rt<\/span>, s\u00e4ger Nicholas Nilsson om samarbetet med Linn\u00e9universitetet.<\/p>\n\n\n\n

Anledningen till att vraket gr\u00e4vdes ner igen \u00e4r p\u00e5 grund av den enorma kostnaden, ber\u00e4ttar Nicholas Nilsson. Det hade kr\u00e4vts mycket resurser f\u00f6r att ta hand om det organiska materialet vraket \u00e4r gjort utav och en stor byggnad att f\u00f6rvara det i. Det b\u00e4sta alternativet enligt Nicholas \u00e4r att l\u00e4gga tillbaka det i en liknande milj\u00f6 igen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt finns ocks\u00e5 m\u00f6jligheten till att gr\u00e4va upp vraket igen om n\u00e5gon i framtiden vill det. <\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"Nicholas
Nicholas Nilsson demonstrerar hur QR-koden fungerar n\u00e4r han ska f\u00e5 se vraket i AR f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Bild: Alice Andreasson<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Vrakets historia<\/h2>\n\n\n\n

Nicholas ber\u00e4ttar att handelsskeppet troligen anv\u00e4nts mellan fastlandet och \u00d6land. Det kan ha fraktat allt fr\u00e5n spannm\u00e5l till b\u00e4r men ocks\u00e5 timmer. Hamnen \u00e4r n\u00e4mligen k\u00e4nd f\u00f6r att frakta just timmer, vilket man vet f\u00f6r att det ocks\u00e5 hittats mycket tr\u00e4-spill i omr\u00e5det. Genom att l\u00e4sa av \u00e5rsringarna p\u00e5 tr\u00e4et fr\u00e5n vrakets skrov, kan man ocks\u00e5 se n\u00e4r det byggdes och vart tr\u00e4et kommer ifr\u00e5n. Det man har sett d\u00e5 \u00e4r att det blivit reparerat flera g\u00e5nger och \u00e4r byggt av tr\u00e4 fr\u00e5n olika delar av Sverige men ocks\u00e5 Polen.<\/p>\n\n\n\n

Det som g\u00f6r den h\u00e4r utgr\u00e4vningen speciell \u00e4r att vrak oftast hittas under vatten, medan detta hittades p\u00e5 land. Det \u00e4r mycket ovanligt men kan h\u00e4nda i st\u00e4der som bland annat Kalmar med hamnomr\u00e5den d\u00e4r de f\u00f6r l\u00e4nge sedan gjort utbyggnader ut i vattnet. <\/p>\n\n\n\n

Samarbetet med studenterna<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r de hittade vraket p\u00e5 90-talet hade inte tekniken utvecklats s\u00e5pass mycket att de kunde g\u00f6ra en riktig 3D-dokumentation av det. F\u00f6r att minnas vraket och dela det med allm\u00e4nheten tog Kalmar l\u00e4ns museum vara p\u00e5 dagens m\u00f6jligheter vilket ledde fram till skapandet av AR-utst\u00e4llningen i samarbete med studenterna p\u00e5 Linn\u00e9universitetet. <\/p>\n\n\n\n

– Man ska g\u00e4rna anv\u00e4nda den nya tekniken i den m\u00e5n det \u00e4r m\u00f6jligt att anv\u00e4nda den p\u00e5 ett vettigt s\u00e4tt. Det m\u00e5ste ju finnas en mening och ett syfte med att man arbetar med det. Man ska ju inte g\u00f6ra en 3D-modell bara f\u00f6r att det \u00e4r kul. Det kostar \u00e4nd\u00e5 pengar s\u00e5 d\u00e5 m\u00e5ste det finnas syfte och ett <\/span>m\u00e5l, s\u00e4ger Nicholas Nilsson.<\/p>\n\n\n\n

Kalmar l\u00e4ns museum har ocks\u00e5 anv\u00e4nt dokumentationen till att skapa en VR-utst\u00e4llning av vraket vilket kommer \u00f6ppna f\u00f6r allm\u00e4nheten p\u00e5 museet till jul.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
”Det \u00e4r ju en s\u00e5n h\u00e4r sak som man troligen aldrig kommer g\u00f6ra igen. H\u00e4ftigt att f\u00e5 testa, och jag tycker det blev ett bra resultat ocks\u00e5”, svarar Nicholas n\u00e4r vi fr\u00e5gar vad han tyckte om dokumentationen och samarbetet med studenterna. Bild: Alice Andreasson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\n