Över 20 år efter upptäckten av det arkeologiska fyndet ställs det ut genom en AR-utställning i Linnéuniversitetets nya bibliotek. Med sin mobilkamera kan besökaren skanna en QR-kod och få se vraket i en 3D-modell framför sig. Vraket hittades i området och fanns med i planeringen när det nya biblioteket byggdes, men vi kan ju undra varför det har grävts upp och ner igen hela två gånger.
Det var redan 1997 som vraket hittades under byggnationen av ett marinbiologiskt laboratorium vid området vi idag kallar universitetskajen. Ett 21 meter långt vrak som troligen använts som handelsskepp på 1700-talet. Det grävdes upp, analyserades och dokumenterades av Kalmar läns museum, för att sedan bli nedgrävt en bit bort från sin ursprungliga plats. Idag är laboratoriet rivet och vid bygget av det nya biblioteket behövde man flytta på vraket för att istället kunna bygga ett cykelgarage. Arkeologen Nicholas Nilsson har varit med i arbetet med vraket och tycker att man hade kunnat planera om cykelgaraget istället. Men det gjorde också att man kunde göra en ytterligare dokumentation av och att det blev flyttat till sin originalplats; under bibliotekets golv.
– Vi diskuterade också då varför man inte kunde till exempel haft ett glasgolv här i biblioteket, där man hade kunnat se vraket. Det hade varit gaska så spektakulärt, säger Nicholas Nilsson om samarbetet med Linnéuniversitetet.
Anledningen till att vraket grävdes ner igen är på grund av den enorma kostnaden, berättar Nicholas Nilsson. Det hade krävts mycket resurser för att ta hand om det organiska materialet vraket är gjort utav och en stor byggnad att förvara det i. Det bästa alternativet enligt Nicholas är att lägga tillbaka det i en liknande miljö igen. På så sätt finns också möjligheten till att gräva upp vraket igen om någon i framtiden vill det.
Vrakets historia
Nicholas berättar att handelsskeppet troligen använts mellan fastlandet och Öland. Det kan ha fraktat allt från spannmål till bär men också timmer. Hamnen är nämligen känd för att frakta just timmer, vilket man vet för att det också hittats mycket trä-spill i området. Genom att läsa av årsringarna på träet från vrakets skrov, kan man också se när det byggdes och vart träet kommer ifrån. Det man har sett då är att det blivit reparerat flera gånger och är byggt av trä från olika delar av Sverige men också Polen.
Det som gör den här utgrävningen speciell är att vrak oftast hittas under vatten, medan detta hittades på land. Det är mycket ovanligt men kan hända i städer som bland annat Kalmar med hamnområden där de för länge sedan gjort utbyggnader ut i vattnet.
Samarbetet med studenterna
När de hittade vraket på 90-talet hade inte tekniken utvecklats såpass mycket att de kunde göra en riktig 3D-dokumentation av det. För att minnas vraket och dela det med allmänheten tog Kalmar läns museum vara på dagens möjligheter vilket ledde fram till skapandet av AR-utställningen i samarbete med studenterna på Linnéuniversitetet.
– Man ska gärna använda den nya tekniken i den mån det är möjligt att använda den på ett vettigt sätt. Det måste ju finnas en mening och ett syfte med att man arbetar med det. Man ska ju inte göra en 3D-modell bara för att det är kul. Det kostar ändå pengar så då måste det finnas syfte och ett mål, säger Nicholas Nilsson.
Kalmar läns museum har också använt dokumentationen till att skapa en VR-utställning av vraket vilket kommer öppna för allmänheten på museet till jul.
Reporter i inslaget: Elsa Åberg
Vill du se ännu mer av AR-utställningen och studenternas arbete kan du se det här!
