En av fyra studenter vet inte vad fribeloppet är. De som vet vad det är har svårt att förstå varför det finns. Drygt hälften av alla studerande har ett arbete vid sidan av sina studier, ändå är det stor förvirring kring hur fribeloppet fungerar.
Kunskapen hos studenter om vad fribeloppet innebär är dålig. Fribeloppet är den summan en student max får tjäna och samtidigt ta studielån. CSN gjorde en undersökning i vintras där det kom fram att en fjärdedel av studenterna som frågades inte visste vad det var. Detta trots att ungefär 50 procent av de som studerar har ett jobb vid sidan av sina studier.
– Nej, inte alls, svarar Moa Grevesmühl , student på Linnéuniversitet, på frågan om hon vet vad fribeloppet är.
Hon berättar att hon vet att det finns en gräns för hur mycket hon får tjäna, men inte vad det är eller innebär. Hon har ett arbete vid sidan av sina studier, men tycker att det är dåligt att mängden hon arbetar ska begränsas. Att vinst vid aktie- och lägenhetsförsäljning också räknas in i fribeloppet är det ännu sämre kunskap om, det vet bara tre av tio studenter.
Bland de studenter som vet vad fribeloppet är finns det lite förståelse till varför. Med höjd inflation så tycker en del studenter att det är konstigt att de blir begränsade i hur mycket de får tjäna utöver sitt studiemedel.
– Fribeloppet är en behovsprövning som finns för att hålla nere kostnaderna för studiestödet, skriver Stefan Tärnhuvud i ett mail, pressekreterare på CSN.
Under Corona-pandemin var fribeloppet borttaget för att underlätta för studerande att kunna arbeta heltid inom bland annat vården. På grund av att heltidsarbetande valde att ta ut fullt studiemedel när fribeloppet var borttaget har CSN beräknat att det kostade 800 miljoner kronor under 2020. CSN vill också vara tydliga med att det inte är de som beslutar om fribeloppet, det beslutas politiskt. Luan Abazibra är en student på Linnéuniversitetet som vet om fribeloppet och vad det innebär. Han har valt att inte ta studielånet på grund av att han vill arbeta utöver sina studier. Perioden då fribeloppet var borttaget tyckte han var bra, för då fanns det inga begränsningar i hur mycket han kunde arbeta.
Studiemedlet kommer att höjas efter årsskiftet, men under höstterminen sker ingen förändring.
– För 2023 så höjs prisbasbeloppet ganska ordentligt, vilket innebär att tar man fullt studiemedel, lån och bidrag, så kommer man få ungefär en tusenlapp mer i månaden, skriver Stefan Tärnhuvud i ett mail, pressekreterare på CSN.
Anledningen till att det höjs först efter årsskiftet är för att studiemedlet påverkas av prisbasbeloppets förändring och det sker inför varje år. Prisbasbeloppet beräknas utifrån konsumentprisindex. Det är även politiska beslut som påverkar hur mycket en student får i studiemedel. 2018 beslutades det att bidraget skulle höjas med 300 kronor. När prisbasbeloppet höjs påverkar även det hur mycket studenter med studiemedel får tjäna. Fribeloppet är också baserat på prisbasbeloppet. Fribeloppet ligger på 93 561 kronor i halvåret just nu. Efter årsskiftet kommer en student få tjäna 101 697 kronor varje halvår.
– Vi förstår att det kan vara svårt att veta hur mycket man kommer att tjäna, men om man ser att man överstiger fribeloppet är det viktigt att man meddelar oss på en gång, annars riskerar man ett återkrav, skriver Stefan Tärnhuvud.
Han förklarar att en person som vet att den ska arbeta mycket istället kan ansöka om färre veckor med studiemedel, då höjs fribeloppet.
