{"id":2222,"date":"2021-09-24T18:03:03","date_gmt":"2021-09-24T16:03:03","guid":{"rendered":"http:\/\/radixonline.se\/?p=2222"},"modified":"2021-09-27T14:25:37","modified_gmt":"2021-09-27T12:25:37","slug":"bildreportage-den-olandska-nationalratten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/lokalt\/bildreportage-den-olandska-nationalratten\/","title":{"rendered":"BILDREPORTAGE: Den \u00f6l\u00e4ndska nationalr\u00e4tten"},"content":{"rendered":"\n

KALMAR: P\u00e5 restaurangen Kroppkakan i Kalmar har Ann Ottosson rullat kroppkakor i fyra \u00e5r tillsammans med sin man och tv\u00e5 s\u00f6ner.<\/strong><\/strong> Kroppkakor \u00e4r en gammal matr\u00e4tt som har g\u00e5tt fr\u00e5n att vara fattigmanskost till att serveras p\u00e5 restaurang. Matr\u00e4tten \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att vara \u00f6l\u00e4ndsk och ben\u00e4mns som en ”nationalr\u00e4tt” p\u00e5 \u00f6n och i Sm\u00e5land, men flera landskap runtom i landet har sin egen variant. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ann Ottosson \u00e4ger restaurangen Kroppkakan i Kalmar och s\u00e4ljer \u00f6l\u00e4ndska kroppkakor som hon lagar tillsammans med sin man Tom och s\u00f6nera Kevin och Casper. \u00d6l\u00e4ndska kroppkakor g\u00f6rs p\u00e5 mestadels r\u00e5riven men ocks\u00e5 kokt potatis. Ofta fylls de med fl\u00e4sk, l\u00f6k och kryddpeppar. Kroppkakor har \u00e4tits p\u00e5 \u00d6land sedan 1700-talet men p\u00e5 den tiden fylldes de med \u00e5l, fiskk\u00f6tt eller det man hade hemma. Det var f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet som det blev vanligare att \u00e4ta fl\u00e4sk.<\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5der delade meningar om var kroppkakan har sitt ursprung och vilken som ska betraktas som den \u00e4kta. Sedan 1700-talet \u00e5terfinns degknyten med fyllning p\u00e5 flera olika platser i Sverige. I norra Sverige har man \u00e4tit palt sedan slutet av 1700-talet och kroppkakor har lika l\u00e4nge varit en vanligt f\u00f6rekommande r\u00e4tt i Sm\u00e5land, Blekinge och p\u00e5 \u00d6land. F\u00f6r Ann Ottosson finns det bara en kroppkaka.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 F\u00f6r oss \u00e4r \u00f6l\u00e4ndska kroppkakor de riktiga. N\u00e4r man kommer ner till Karlskrona \u00e4r kroppkakorna vita och \u00e4r fyllda med \u00e5l och en massa konstigheter. Folk fr\u00e5n Karlskrona kommer hit och \u00e4ter f\u00f6r d\u00e5 f\u00e5r de riktiga kroppkakor.<\/p>\n\n\n\n

\"Ann
Ann Pettersson jobbar n\u00e4stan hela \u00e5ret runt och det kommer m\u00e5nga turister som vill k\u00f6pa kroppkakor p\u00e5 sommaren. Under en dag s\u00e4ljer de mellan 450-800 kroppkakor och p\u00e5 sommaren kan de s\u00e4lja upp till 1200 p\u00e5 en dag. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Kevin
Idag jobbar s\u00f6nerna p\u00e5 restaurangen. Kevin rullar kroppkakor och Casper \u00e4r kassabitr\u00e4de. I framtiden ska de ta \u00f6ver Kroppkakan efter sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Fr\u00e5n v\u00e4nster: Kevin Ottosson och Casper Ottosson.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Ann
Restaurangen har kunder fr\u00e5n olika delar av landet och en del k\u00f6per med sig kroppkakor hem s\u00e5 att det r\u00e4cker hela \u00e5ret.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Skalade
Ann Ottosson g\u00f6r sin kroppkakedeg p\u00e5 bara potatis och inget mj\u00f6l. Det \u00e4r traditionellt f\u00f6r \u00f6l\u00e4ndska kroppkakor och n\u00e5got som restaurangens glutenfria g\u00e4ster uppskattar.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

R\u00e5riven potatis \u00e4r den mest omfattande ingrediensen i kroppkakorna p\u00e5 restaurangen Kroppkakan och i de \u00f6l\u00e4ndska kroppkakorna. Sm\u00e5l\u00e4ndska kroppkakor g\u00f6rs p\u00e5 f\u00f6rkokt potatis och har d\u00e4rf\u00f6r en mycket kortare tillagningstid \u00e4n de \u00f6l\u00e4ndska. \u00d6l\u00e4ndska kroppkakor ska sjuda i ungef\u00e4r en timme eftersom fl\u00e4sket ska hinna bli f\u00e4rdigt. Det \u00f6l\u00e4ndska tales\u00e4ttet ”Ingen timme \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ng som kroppkaketimmen” talar om den l\u00e5nga tillagningstiden. Ann Ottosson har tidigare aldrig h\u00f6rt uttrycket men vet \u00e4nd\u00e5 vad det betyder.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den timmen n\u00e4r kroppkakorna st\u00e5r och sjuder blir man ibland s\u00e5 v\u00e5ldsamt sugen att man n\u00e4stan b\u00f6rjar dregla. Men d\u00e5 tar det en timme innan man f\u00e5r \u00e4ta, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n

Under 1700-talet gjordes kroppkakedegen p\u00e5 kornmj\u00f6l och vete och det var inte f\u00f6rr\u00e4n l\u00e5ngt senare som potatis anv\u00e4ndes f\u00f6r att g\u00f6ra degen. Potatisen anv\u00e4ndes f\u00f6rst som prydnadsv\u00e4xt i Sverige och odlades i botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden i Uppsala 1655. Eva de la Gardie var en svensk grevinna och 1746 framst\u00e4llde hon br\u00e4nnvin p\u00e5 mosad potatis blandat med kornmalt. Tidigare gjordes br\u00e4nnvin p\u00e5 vete, korn och r\u00e5g. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev mer vanligt att framst\u00e4lla br\u00e4nnvin av potatis och det \u00f6verblivna spannm\u00e5let som inte l\u00e4ngre beh\u00f6vdes till br\u00e4nnvinet kunde anv\u00e4ndas till att baka br\u00f6d.<\/a> N\u00e4r svenskarna b\u00f6rjade g\u00f6ra br\u00e4nnvin p\u00e5 potatis s\u00e5 uppt\u00e4ckte de ocks\u00e5 att potatisen gick att \u00e4ta.<\/p>\n\n\n\n

\"Tom
Potatisen rivs i en rivmaskin tillsammans med vatten tills det blir en smet. Sedan centrifugeras potatissmeten f\u00f6r att f\u00e5 bort allt vatten och det blir en deg. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"En
Potatisdegen kn\u00e5das tills den blir mindre por\u00f6s. De provar att rulla en kroppkaka f\u00f6r att se att den inte spricker och att degen \u00e4r f\u00e4rdig.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Ann
Det rimmade fl\u00e4sket blandas tillsammans med l\u00f6k och kryddpeppar. Rimmat betyder att fl\u00e4sket \u00e4r saltat och \u00e4r en gammal konserveringsmetod som g\u00f6r att k\u00f6ttet h\u00e5ller l\u00e4ngre. I Sm\u00e5l\u00e4ndska kroppkakor steker man fl\u00e4sket innan man fyller degen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r vanligast att fylla degen med fl\u00e4sk och har varit den traditionella fyllningen p\u00e5 \u00d6land och Sm\u00e5land sedan 1800-talet d\u00e5 m\u00e5nga hush\u00e5ll i Sverige hade en egen gris. F\u00f6rr var kroppkakor mat som var vanligt att \u00e4ta i fattigare familjer och eftersom de inte hade r\u00e5d med att sl\u00e4nga \u00f6verbliven mat stekte de g\u00e5rdagens kalla kroppkakor. Det \u00e4r n\u00e5got som lever kvar idag och p\u00e5 restaurangen Kroppkakan s\u00e4ljer de g\u00e5rdagens kroppkakor till ett reducerat pris eftersom vissa kunder tycker om att ta hem och steka dem. Det finns \u00e4ven kroppkakor som \u00e4r helt utan fyllning och de kallas f\u00f6r blinningar. P\u00e5 Kroppkakan g\u00f6r de \u00e4ven veganska kroppkakor d\u00e4r fl\u00e4sket byts ut mot vegof\u00e4rs. N\u00e5got som blivit mer vanligt p\u00e5 flera kroppkakerestauranger.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som \u00e4r vegetarianer idag, s\u00e4ger Ann Ottosson.<\/p>\n\n\n\n

\"Ett
Potatisdegen plattas ut och fylls med fl\u00e4sk. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Tv\u00e5
Traditionellt serveras \u00f6l\u00e4ndska kroppkakor med sm\u00f6r och gr\u00e4dde. P\u00e5 restaurangen Kroppkakan vill de flesta kunderna ha lingon, gr\u00e4dde och sm\u00f6r till. ”Vissa kunder vill till och med ha senap till”, s\u00e4ger sonen Casper Ottosson.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kroppkakor \u00e4r en gammal matr\u00e4tt som lever kvar fr\u00e5n 1700-talet. Ann Ottosson \u00e4r restaurang\u00e4gare och har s\u00e5lt kroppkakor de senaste fyra \u00e5ren tillsammans med sin familj p\u00e5 deras restaurang.<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":441,"featured_media":2841,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-2222","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lokalt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2222","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/users\/441"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2222"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2222\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2966,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2222\/revisions\/2966"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2841"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2222"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2222"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/mediehusa-21\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2222"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}