ÖLAND. Ön står inför flera vattenrelaterade problem. Förhöjda vattennivåer, översvämningar och vattenbrist. Mörbylånga kommun ligger i framkant när det gäller planering inför framtiden. ”Där har vi någon typ av ambition att inget dagvatten ska lämna ön”, säger Ylva Hammarstedt, arkitekt på Mörbylånga kommun.
Havsnivån väntas stiga drygt en meter de närmaste 80 åren och Mörbylånga kommun är förberedda inför hotet. I Färjestaden har arbetet kommit längst och där planeras det att bygga jordvallar och murar längs kusten. Planerna har ingått i kommunens detaljplaner ända sedan år 1906.
– Redan då skrev man att de västra delarna i Mörbylånga ligger lågt i förhållande till vattnet och man behöver ta hänsyn till att havsnivåerna varierar. Det här är någonting som vi alltid har levt med, säger Ylva Hammarstedt, arkitekt på Mörbylånga kommun.
Byggs när det finns behov
Jordvallen ska gå från Dämmet ner till Sundsvägen i Färjestaden med undantag i hamnen där det istället blir en mur. Vallarnas höjd kommer variera, men vara mellan en och två meter höga beroende på hur högt marken ligger i förhållande till den befintliga havsnivån. Skyddsvallarna ska nå en total höjd på 2,8 meter, inklusive den befintliga marknivån. Vid Dämmet är marknivån cirka 1,5 meter över vattenytan och då blir alltså vallen 1,3 meter hög.
Även fast vallarna varit med i planeringen sedan år 1906 kommer det dröja innan de är på plats.
– Om vi bygger en vall nu och sedan går det 30 år innan vi behöver den, då har man ingen aning om vilket skick den är i. Vi kommer bygga vallen när det finns behov av den, säger Ylva Hammarstedt.
Vattenbrist och miljöproblem
Vallarna ska alltså skydda Färjestaden mot förhöjda vattennivåer men i och med de ökande regnmängderna finns ännu ett problem. Från Ölands sluttande jordbrukslandskap i öster rinner stora mängder vatten ner i de kommunala dagvattenbrunnarna.
– Bygger vi kustskydd blir det som en balja. Om man då tänker sig att det ska bli ännu intensivare regn, säg att 100-års regn kommer bli vanligare och vanligare. Då får vi ett problem, säger Ylva Hammarstedt.
Hon menar att även om de kan pumpa ut dagvattnet i havet så har de ett ansvar att se till att miljökvalitetsnormerna för ytvattnet i Kalmarsund inte försämras. Övergödning, metaller och partiklar från vägarna blir ett miljöproblem vid utpumpning i sundet. Hon säger att kommunen behöver hitta våtmarker och bygga fördröjningsmagasin öster om tätorten men att kommunen ännu inte äger någon mark där.
– Sedan tittar vi också på att i stället för att pumpa ut vattnet västerut så pumpar vi tillbaka det österut. För vi har ju en återkommande vattenbrist som förväntas bli värre. Så ju mer vi kan hålla kvar på ön, ju mer vatten som kan sparas och ombildas till grundvatten eller användas för bevattning desto bättre är det, säger Ylva Hammarstedt och fortsätter:
– Där har vi någon typ av ambition att inget dagvatten som är i de kommunala dagvattenbrunnarna ska lämna ön, utan vi ska försöka återanvända det. Vi är inte riktigt i hamn där men det är kommunens ambition i alla fall. Det är absolut ett minst lika stort problem som höjda havsnivåer, kanske ännu värre faktiskt.