KALMAR: På restaurangen Kroppkakan i Kalmar har Ann Ottosson rullat kroppkakor i fyra år tillsammans med sin man och två söner. Kroppkakor är en gammal maträtt som har gått från att vara fattigmanskost till att serveras på restaurang. Maträtten är känd för att vara öländsk och benämns som en ”nationalrätt” på ön och i Småland, men flera landskap runtom i landet har sin egen variant.
Ann Ottosson äger restaurangen Kroppkakan i Kalmar och säljer öländska kroppkakor som hon lagar tillsammans med sin man Tom och sönera Kevin och Casper. Öländska kroppkakor görs på mestadels råriven men också kokt potatis. Ofta fylls de med fläsk, lök och kryddpeppar. Kroppkakor har ätits på Öland sedan 1700-talet men på den tiden fylldes de med ål, fiskkött eller det man hade hemma. Det var först på 1800-talet som det blev vanligare att äta fläsk.
Det råder delade meningar om var kroppkakan har sitt ursprung och vilken som ska betraktas som den äkta. Sedan 1700-talet återfinns degknyten med fyllning på flera olika platser i Sverige. I norra Sverige har man ätit palt sedan slutet av 1700-talet och kroppkakor har lika länge varit en vanligt förekommande rätt i Småland, Blekinge och på Öland. För Ann Ottosson finns det bara en kroppkaka.
– För oss är öländska kroppkakor de riktiga. När man kommer ner till Karlskrona är kroppkakorna vita och är fyllda med ål och en massa konstigheter. Folk från Karlskrona kommer hit och äter för då får de riktiga kroppkakor.
Råriven potatis är den mest omfattande ingrediensen i kroppkakorna på restaurangen Kroppkakan och i de öländska kroppkakorna. Småländska kroppkakor görs på förkokt potatis och har därför en mycket kortare tillagningstid än de öländska. Öländska kroppkakor ska sjuda i ungefär en timme eftersom fläsket ska hinna bli färdigt. Det öländska talesättet ”Ingen timme är så lång som kroppkaketimmen” talar om den långa tillagningstiden. Ann Ottosson har tidigare aldrig hört uttrycket men vet ändå vad det betyder.
– Den timmen när kroppkakorna står och sjuder blir man ibland så våldsamt sugen att man nästan börjar dregla. Men då tar det en timme innan man får äta, säger hon.
Under 1700-talet gjordes kroppkakedegen på kornmjöl och vete och det var inte förrän långt senare som potatis användes för att göra degen. Potatisen användes först som prydnadsväxt i Sverige och odlades i botaniska trädgården i Uppsala 1655. Eva de la Gardie var en svensk grevinna och 1746 framställde hon brännvin på mosad potatis blandat med kornmalt. Tidigare gjordes brännvin på vete, korn och råg. Så småningom blev mer vanligt att framställa brännvin av potatis och det överblivna spannmålet som inte längre behövdes till brännvinet kunde användas till att baka bröd. När svenskarna började göra brännvin på potatis så upptäckte de också att potatisen gick att äta.
Det är vanligast att fylla degen med fläsk och har varit den traditionella fyllningen på Öland och Småland sedan 1800-talet då många hushåll i Sverige hade en egen gris. Förr var kroppkakor mat som var vanligt att äta i fattigare familjer och eftersom de inte hade råd med att slänga överbliven mat stekte de gårdagens kalla kroppkakor. Det är något som lever kvar idag och på restaurangen Kroppkakan säljer de gårdagens kroppkakor till ett reducerat pris eftersom vissa kunder tycker om att ta hem och steka dem. Det finns även kroppkakor som är helt utan fyllning och de kallas för blinningar. På Kroppkakan gör de även veganska kroppkakor där fläsket byts ut mot vegofärs. Något som blivit mer vanligt på flera kroppkakerestauranger.
– Det är så många som är vegetarianer idag, säger Ann Ottosson.
