Jag tror vi alla kan komma överens om att de flesta inte gillar att vara i någon typ av konflikt eller bli hånade på något sätt. Ingen tycker om att bråka med nära och kära eller blir skrattad åt. Tråkigt nog är det något som händer oss alla, sånt är livet. Trots det så roas vi ofta av att se andra människor drabbas av konflikter eller när ett skämt går ut över en annan person.

Vad roas vi av?

När vi går vi på komediklubb kommer vi höra skämt om offentliga personer, politiker och filmstjärnor. Ofta skrattar vi gott åt det, det är en komediklubb trots allt. Köper vi en skvallertidning så vi får läsa om kärleksuppbrotten och de misslyckade plastikoperationerna de välbärgade och framgångsrika går igenom. Är det då bara överklassen vi tycker om att se drivas med? Får det oss att känna oss större, som att vi har bättre koll på livet än dem? Det kanske är en del av det men jag tror inte det är hela anledningen.

Samma sak kan nämligen sägas om reality-TV, det är inte kändisar som vi ser bråka och göra bort sig. Utan vanliga människor. Jag tror också de flesta kan erkänna att de stått i en cirkel på kafferasten och ivrigt lyssnat på det senaste skvallret om en klasskamrat eller arbetskollega.

Varför roas vi?

Så frågan kvarstår. Varför roas människor av andras problem och konflikter? Jag tror det i slutändan handlar mycket om självbekräftelse. Det är upplyftande att se andra människor, vilka de än är, i problem som man själv inte drabbas av. Då känner man sig smartare. Det är lätt att skrocka åt personen som inte besitter ens egen intelligens. Det är dock bara min teori. Så idag ställ dig själv frågan. Roas jag av andras konflikter, och varför?