Är det inte så att varje gång vi i generationen runt millenniumskiftet ojar oss över något eller berättar något som skett, får vi höra av äldre att det var värre förr, på deras tid var livet minsann svårare. Är det då inte skönt att vi har upplevt något att berätta om när vi blir äldre.
Människan generellt och svensken i synnerhet är ett berättande folk. Vi tycker om att berätta historier för varandra, inte sällan på ett sarkastiskt och glimten-i-ögat vis oja oss och tycka lite synd om oss själva. Vi pratar gärna om oss själva och vad vi har varit med om, men utan att skryta eller se ned på någon annan på vägen. De är speciellt vanligt bland de äldre, kanske med all rätt.
Tänk er själva, ni som är födda runt millenniumskiftet, dina föräldrar har växt upp och varit med om kalla kriget, dina far och morföräldrar har växt upp och varit med om andra världskriget, generationen innan de, första världskriget. Alla de har varit med om något stort att berätta om för eftervärlden. Utifrån mina egna erfarenheter så är det något de äldre gärna nämner när tillfälle ges och det är något de är stolta över.
Är det då inte lite småskönt att vår generation kommer kunna se tillbaka på åren i början av 2020-talet med fasa och intresse när vi själva blir äldre. Med det kommer vi kunna vända varenda konversation med barnbarnen till att ”Jag växte upp under Coronapandemin, så kom inte här och gnäll över att ni har det tufft”. Precis på samma sätt som man själv har blivit tillbakavisad på släktträffar om man har pratat om något ”tufft” i skolan eller dylikt.
Det leder till en del tankar och spekulationer. Precis som vi alla känner till fuskas det en hel del bland folket nu. Väldigt många tar inte regeringens restriktioner på fullaste allvar och det gäller högt uppsatta människor med. Kanske var det så under de tidigare kriserna också, att folk sket i att till exempel gå in när flyglarmet gick eller kanske att statsminister Per Albin Hansson inte mörklade fönstren under andra världskriget. Det är något jag ska kolla upp under nästa släktträff.
Men vi bör självklart ha med i tanken att världskrigen och kalla kriget aldrig nådde Sverige, vilket pandemin har gjort.
Det kanske inte är svårare än så, oavsett vem och när så har vi något att klaga på och så kommer det alltid att vara. För varför ska vi ändra på ett vinnande koncept.
