{"id":1027,"date":"2020-02-18T13:29:06","date_gmt":"2020-02-18T12:29:06","guid":{"rendered":"http:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/?p=1027"},"modified":"2020-02-20T15:45:49","modified_gmt":"2020-02-20T14:45:49","slug":"lansstyrelsen-om-de-svenska-miljomalen-johnson-det-ser-dystert-ut","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/2020\/02\/18\/lansstyrelsen-om-de-svenska-miljomalen-johnson-det-ser-dystert-ut\/","title":{"rendered":"L\u00e4nsstyrelsen om de svenska milj\u00f6m\u00e5len \u2013 Johnson: Det ser dystert ut"},"content":{"rendered":"

Riksdagen har gett i uppdrag \u00e5t L\u00e4nsstyrelsen om att samordna det regionala arbetet, f\u00f6r att snabbare uppn\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len. Enligt Mathilda Johnson, h\u00e5llbarhetsstrateg p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i Kalmar, \u00e4r v\u00e4gen dit l\u00e5ng.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Naturv\u00e5rdsverket har utpekat att den st\u00f6rsta krisen \u00e4r klimatet och den biologiska m\u00e5ngfalden och att det hindrar oss fr\u00e5n att uppn\u00e5 milj\u00f6m\u00e5len. Vi har \u00e4ven mycket koldioxidutsl\u00e4pp i hela Sverige och v\u00e5ra ekosystem \u00e4r i obalans, s\u00e4ger Mathilda Johnson.<\/p>\n

\"Mathilda
Mathilda Johnson, h\u00e5llbarhetsstreteg p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i Kalmar. Foto: Sonja Tyrebrant<\/figcaption><\/figure>\n

De svenska milj\u00f6m\u00e5len best\u00e5r av 16 olika nationella milj\u00f6kvalitetsm\u00e5l som h\u00e4nger ihop med varandra. Ut\u00f6ver det finns det ett \u00f6vergripande m\u00e5l som kallas f\u00f6r generationsm\u00e5let. Detta \u00f6vergripande m\u00e5l innefattar att Sverige ska l\u00e4mna \u00f6ver ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle till n\u00e4sta generation, d\u00e4r milj\u00f6problem \u00e4r l\u00f6sta utan att ha negativ p\u00e5verkan i andra l\u00e4nder. \u00c5r 1999 best\u00e4mde den svenska Riksdagen de 16 f\u00f6rsta milj\u00f6m\u00e5len, samt generationsm\u00e5let. Tanken var att generationsm\u00e5let \u00e5r 2020 skulle vara uppfyllt. Nu idag, drygt 21 \u00e5r senare, \u00e4r inte det fallet.<\/p>\n

Johnson ber\u00e4ttar att alla l\u00e4nen \u00e4r bra p\u00e5 att tillf\u00f6ra olika saker f\u00f6r att f\u00f6r att milj\u00f6m\u00e5len ska uppn\u00e5s och att det g\u00e5r b\u00e4ttre p\u00e5 vissa punkter \u00e4n andra.<\/p>\n

\u2013 Milj\u00f6m\u00e5len om frisk luft, s\u00e4ker str\u00e5lmilj\u00f6 samt skyddande ozonskiktet \u00e4r de tre m\u00e5len som det g\u00e5r b\u00e4st f\u00f6r oss h\u00e4r i Kalmar. Det som g\u00e5r lite s\u00e4mre f\u00f6r \u00e4r ett rikt v\u00e4xt- och djurliv samt ett rikt odlingslandskap, s\u00e4ger Johnson.<\/p>\n

Hon menar att eftersom odlingslandskapen f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 p\u00e5verkar det livsmilj\u00f6er f\u00f6r djur och v\u00e4xter negativt. \u00c4ven hur vi v\u00e4ljer att exploatera och utveckla v\u00e5ra samh\u00e4llen g\u00f6r att m\u00e5nga viktiga habitat g\u00e5r f\u00f6rlorade, men att det \u00e4r akut och \u00e4r n\u00e5gonting som m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas.<\/p>\n

\u2013 Trots att vi har f\u00e5tt en del bra resultat de senaste 20 \u00e5ren, finns det mycket kvar att g\u00f6ra och klimatfr\u00e5gan \u00e4r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin, s\u00e4ger Johnson.<\/p>\n

 <\/p>\n

De 16 svenska milj\u00f6m\u00e5len:<\/b>\r\n\r\n1.      Begr\u00e4nsad klimatp\u00e5verkan\r\n\r\n2.      Giftfri milj\u00f6\r\n\r\n3.      Ingen \u00f6verg\u00f6dning\r\n\r\n4.      Hav i balans samt levande kust och sk\u00e4rg\u00e5rd\r\n\r\n5.      Ett rikt odlingslandskap\r\n\r\n6.      Frisk luft\r\n\r\n7.      Skyddande ozonskikt\r\n\r\n8.      Levande sj\u00f6ar och vattendrag\r\n\r\n9.      Myllrande v\u00e5tmarker\r\n\r\n10.  Storslagen fj\u00e4llmilj\u00f6\r\n\r\n11.  Ett rikt v\u00e4xt- och djurliv\r\n\r\n12.  Bara naturlig f\u00f6rsurning\r\n\r\n13.  S\u00e4ker str\u00e5lmilj\u00f6\r\n\r\n14.  Grundvatten av god kvalitet\r\n\r\n15.  Levande skogar\r\n\r\n16.  God bebyggd milj\u00f6<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Alla Sveriges L\u00e4nsstyrelsen har f\u00e5tt i uppdrag att samordna det regionala arbetet f\u00f6r att uppn\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len. Mathilda Johnson, h\u00e5llbarhetsstrateg p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i Kalmar, ber\u00e4ttar hur det g\u00e5r p\u00e5 lokal niv\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"author":210,"featured_media":1387,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[24,100,101],"class_list":["post-1027","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyheter","tag-kalmar","tag-lansstyrelsen","tag-miljomal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1027","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/210"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1027"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1027\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1046,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1027\/revisions\/1046"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1387"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1027"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1027"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/medieproduktion.lnu.se\/fokuskalmar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1027"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}