Världsnaturfondens nya rapport Living Planet beskriver den biologiska mångfaldens kris. De globala populationsnedgångarna för ryggradsdjur uppges vara så omfattande som 69%. Samtidigt ser nödläget ännu värre ut för insekter, där den globala uppvärmningen skapar en allt större obalans i naturen.
Förra veckan släppte Världsnaturfonden, WWF, sin rapport Living Planet. ”Budskapet är tydligt, krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin” skriver WWFs generalsekreterare i Sverige, Gustav Lind. Rapporten konstaterar att de globala bestånden av ryggradsdjur minskat med 69 procent sedan 1970-talet. Living Planet beskriver inte insekternas tillstånd globalt, men i den svenska rapportöversikten står det att Sverige har omkring 2200 hotade djurarter. Av dem är bara 10% ryggradsdjur. Resten är insekter.
Att insekter försvinner så snabbt gör att forskare inte ens hinner upptäcka alla arter före de dör ut. Det menar Dave Karlsson som är chef och insektsforskare vid Station Linné på Öland.
— När två dagfjärilar mitt i Sverige försvinner, i ett område som vi har jättebra koll på, vad kan man tänka sig håller på att hända då?
Hans exempel handlar om dagfjärilarna veronikanätfäril och kronärtsblåvinge som Länsstyrelsen försökt rädda i flera år men som inte setts till sedan 2018. Han, liksom flera andra forskare befarar att fjärilarna dött ut från sina sista utbredningsområden i Sydsverige under torkan 2019. Han berättar att mindre, parasiterande insekter brukar leva på fjärilar och på deras ägg. Flera av dem är så kallat monofaga djur, vilket innebär att de är helt beroende av ett specifikt värddjur för att överleva. Om värddjuret försvinner, riskerar alltså de parasiterande och ofta mindre kända djuren att också försvinna. Vilka följderna blir på ekosystemet av sådana kedjeeffekter är svårt att förutse. Ingen art är helt avgörande, men när fler faller bort ökar riskerna, säger Dave Karlsson och låter en flygresa fungera som en pedagogisk metafor.
— Låt oss säga att vi sitter i ett flygplan och ser en skruv som lossnar utanför rutan. Det innebär nog ingen större fara. Det kanske till och med kan lossna flera stycken. Men hur många delar klarar planet av att förlora före det blir en krasch?
Arternas nordgräns förflyttas norrut med en meter i timmen
Den globala uppvärmningen är en betydande faktor till att djurpopulationer minskar över hela världen enligt Living Planet-rapporten. Samtidigt upptäcks nya arter i Sverige som följd av ett varmare klimat i Norden.
— Arternas nordgräns på vår del av halvklotet flyttas just nu norrut med en meter i timmen, dygnet runt, året runt. Ett tydligt exempel bland många är sälgskimmerfjärilen. Den var oerhört sällsynt i södra Sverige i början av 1990-talet men senaste åren har hundratals fjärilar setts på Öland. Numera ses den långt upp i Svealand.
När jordens temperatur höjs och öknar breder ut sig runt ekvatorn är det många djur som söker sig norrut. Antalet dokumenterade insektsarter i Sverige har under de senaste tjugo åren ökat med omkring en fjärdedel. Samtidigt är det flera arktiska arter som kommer falla bort på gränsen mellan en för varm värld i syd och ett för kallt hav i norr. Högnordisk pärlemorfjäril är en av dagfjärilarna i Sverige som beräknas stå på tur att suddas ut från den svenska faunan. Tundragräsfjäril är en annan. Och även om artrikedomen i Sverige för tillfället verkar växa med ett starkt inflöde söderifrån, så krymper populationerna. I Tyskland genomfördes 2017 en studie i skyddade naturområden som visade att den totala biomassan av alla insekter minskat med 75% de senaste trettio åren.
Fakta
Ryggradsdjur. Hit hör däggdjur, fåglar, fiskar, reptiler och groddjur.
Nordgränsen för en art definieras av hur långt norrut arten kan överleva. Ofta begränsas arters utbredning av temperaturskillnader eller geografiska hinder, exempelvis hav.
Det sjätte massutdöendet. Enligt WWF är ett massutdöende en begränsad historisk tidsperiod när en stor del av den biologiska mångfalden slås ut. Det senaste massutdöendet skedde för 65 miljoner år sedan när en meteor träffade jorden och dinosaurierna försvann från jorden. Idag beräknar WWF att djurarter dör ut 1000 till 10 000 gånger snabbare än vad de skulle gjort utan en mänsklig påverkan. Främsta orsakerna till det pågående massutdöendet enligt WWF är människans överexploatering av mark, vatten och energi, samt den globala uppvärmningen.
